Bärindex

Hjortronsäsong och karta

När och var kan man plocka hjortron?

Juli–augusti är ett brett tidsfönster. Börja med öppna myrar och kontrollera bären på plats. Hjortronkartan hjälper dig välja område, men visar inte om bären är mogna i helgen.

Öppna hjortronkartanSå väljer du myr

Inför helgens tur

Planera turen i fyra steg

Välj några möjliga områden före turen. När du kommer fram är plantorna, våtmarken och bären viktigare än kartans färg.

  1. Välj några områden

    Mörkare färg i kartan betyder högre relativ habitatpoäng. Välj gärna flera alternativ i samma del av landet.

  2. Läs våtmarken

    • Öppen myr eller annan torvmark.
    • Fuktig till blöt mark med låg krontäckning.
    • Odikade miljöer är mer lovande för bärproduktion.

  3. Börja med plantorna

    Hjortronplantor på plats är det tydligaste belägget. Kartan kan bara hjälpa dig att välja vilket område du ska prova.

  4. Kontrollera bären

    Färg, fasthet och hur lätt bäret lossnar behöver bedömas på plats. Det går inte att avgöra i förväg från habitatpoängen.

Kartan väljer våtmark – du bedömer platsen.

Kontrollera också väg in, framkomlighet och var det går att parkera. Det ingår inte i habitatmodellens bedömning.

Välj område i kartan

Säsong

När är hjortronen mogna?

Juli–augusti är användbart för grov planering i Sverige, men starten flyttar sig mellan landsdelar, höjdlägen, växtplatser och år.

På den enskilda myren

Kontrollera bären i stället för kalendern.

Färg, fasthet och hur lätt bäret lossnar avgör om det är dags att plocka. Temperatur och frost påverkar utvecklingstiden.

Plantor och bär

Varför kan en bra myr sakna bär?

En lämplig växtplats kan ha gott om hjortronplantor utan att ge en god skörd samma år.

Om hjortronkartan

Så använder du kartan

Kartan jämför miljön med platser där SLU:s Riksskogstaxering har registrerat hjortronplantor. Den rangordnar växtmiljöer – inte dagens bärförekomst, skörd eller mognad.

Underlaget omfattar 11 694 inventeringar från 2015–2024.

Hjortronlagret är experimentellt. Det har testats geografiskt men har ännu inte jämförts med en separat samling platser där hjortron har dokumenterats. Kartans upplösning är 1 × 1 kilometer.

Öppna Riksskogstaxeringens vegetationsdata · Läs hela metoden

Visa modellens testresultat
Träningsunderlag
11 694 inventeringar
2015–2024, SLU Riksskogstaxeringen
Miljövariabler
168
Marktäcke, torv, fukt, skog och andra statiska källor
Geografiskt testad AUC
0,802
5 testdelar med 50 km-block
Kartans högst rankade 20 %
2,64 ×
Hjortron registrerades 2,64 gånger så ofta här som i testdata totalt.

Svenska fältstudier

Öppna myrar, pollinering och frost

Visa hela källförteckningen
  1. 01

    Kardell (1986)

    “Occurrence and berry production of Rubus chamaemorus L., Vaccinium oxycoccus L. & Vaccinium microcarpum Turcz. and Vaccinium vitis-idaea L. on Swedish peatlands.” Scandinavian Journal of Forest Research. DOI

  2. 02

    Ågren (1988)

    “Between-year variation in flowering and fruit set in frost-prone and frost-sheltered populations of dioecious Rubus chamaemorus.” Oecologia. DOI

  3. 03

    Ågren, Elmqvist & Tunlid (1986)

    “Pollination by deceit, floral sex ratios and seed set in dioecious Rubus chamaemorus L.” Oecologia. DOI

  4. 04

    Aerts med flera (2004)

    “Effects of experimentally imposed climate scenarios on flowering phenology and flower production of subarctic bog species.” Global Change Biology. DOI

  5. 05

    Kompletterande fenologiska studier

    Lapointe med flera (2009), Kanada, DOI · Martinussen med flera (2010), Norge, DOI · Mulder, Schaub & Diggle (2026), Alaska, DOI

  6. 06

    Kompletterande pollinationsstudier

    Brown & McNeil (2009), Kanada, DOI · Karst, Antos & Allen (2008), Labrador, DOI

  7. 07

    SLU Riksskogstaxeringen – vegetation

    Nationella fältobservationer av förekomst och frånvaro, 1995–pågående. Dataset och metadata