På den enskilda myren
Kontrollera bären i stället för kalendern.
Färg, fasthet och hur lätt bäret lossnar avgör om det är dags att plocka. Temperatur och frost påverkar utvecklingstiden.
Hjortronsäsong och karta
När och var kan man plocka hjortron?
Juli–augusti är ett brett tidsfönster. Börja med öppna myrar och kontrollera bären på plats. Hjortronkartan hjälper dig välja område, men visar inte om bären är mogna just nu.
Säsong
När kan man plocka hjortron?
Juli–augusti är användbart för grov planering i Sverige, men starten flyttar sig mellan landsdelar, höjdlägen, växtplatser och år.
Plantor och bär
Varför kan en bra myr sakna bär?
En lämplig växtplats kan ha gott om hjortronplantor utan att ge en god skörd samma år.
Blomningen måste lyckas
Hjortron har skilda han- och honplantor.
Bara honblommor kan utveckla bär, och pollen måste komma från hanblommor. Fördelningen mellan könen, pollinering och frost kan påverka frö- och fruktsättningen. Därför visar habitatkartan varken årets bärmängd eller vilka myrar som har lyckats bäst med blomningen.Svenska studier: Ågren (1988) (öppnas i ny flik) · Ågren, Elmqvist & Tunlid (1986) (öppnas i ny flik)
Växtplats
Var växer hjortron?
Börja med plantorna
Hjortronplantor på plats är det tydligaste belägget.
Läs våtmarken
- Öppen myr eller annan torvmark.
- Fuktig till blöt mark med låg krontäckning.
- Odikade miljöer är mer lovande för bärproduktion.
Använd kartan för att välja myrar att undersöka.
Mörkare färg betyder högre relativ habitatpoäng. Välj gärna flera alternativ i samma del av landet. Kontrollera också väg in, framkomlighet och var det går att parkera; det ingår inte i habitatmodellens bedömning.
Öppna hjortronkartanOm hjortronkartan
Så använder du kartan
Kartan jämför miljön med platser där SLU:s Riksskogstaxering har registrerat hjortronplantor. Den rangordnar växtmiljöer – inte dagens bärförekomst, skörd eller mognad.
Underlaget omfattar 11 694 inventeringar från 2015–2024.
Hjortronlagret är experimentellt. Det har testats geografiskt men har ännu inte jämförts med en separat samling platser där hjortron har dokumenterats. Kartans upplösning är 1 × 1 kilometer.
Öppna Riksskogstaxeringens vegetationsdata (öppnas i ny flik) · Läs hela metoden
Visa modellens testresultat
- Träningsunderlag
- 11 694 inventeringar 2015–2024, SLU Riksskogstaxeringen
- Miljövariabler
- 168 Marktäcke, torv, fukt, skog och andra statiska källor
- Geografiskt testad AUC
- 0,802 5 testdelar med 50 km-block
- Kartans högst rankade 20 %
- 2,64 × Hjortron registrerades 2,64 gånger så ofta här som i testdata totalt.
Svenska fältstudier
Öppna myrar, pollinering och frost
Öppna myrar är mer lovande
I omkring 42 000 svenska provytor från 1978–1980 hade öppna myrar större hjortrontäckning än våt skog på torv. Dikade områden hade generellt lägre bärproduktion.Kardell (1986) (öppnas i ny flik)
Plantor betyder inte automatiskt bär
Hjortronens han- och honblommor sitter på olika plantor. I bestånd med stor övervikt av honblommor kunde pollen begränsa fröproduktionen.Ågren, Elmqvist & Tunlid (1986) (öppnas i ny flik)
Frost kan ändra utfallet
Under sex år i norra Sverige skiftade blomning och fruktsättning kraftigt. Frost förklarade mycket av variationen på utsatta lokaler.Ågren (1988) (öppnas i ny flik)
Visa hela källförteckningen
- 01
Kardell (1986)
“Occurrence and berry production of Rubus chamaemorus L., Vaccinium oxycoccus L. & Vaccinium microcarpum Turcz. and Vaccinium vitis-idaea L. on Swedish peatlands.” Scandinavian Journal of Forest Research. DOI (öppnas i ny flik)
- 02
Ågren (1988)
“Between-year variation in flowering and fruit set in frost-prone and frost-sheltered populations of dioecious Rubus chamaemorus.” Oecologia. DOI (öppnas i ny flik)
- 03
Ågren, Elmqvist & Tunlid (1986)
“Pollination by deceit, floral sex ratios and seed set in dioecious Rubus chamaemorus L.” Oecologia. DOI (öppnas i ny flik)
- 04
Aerts med flera (2004)
“Effects of experimentally imposed climate scenarios on flowering phenology and flower production of subarctic bog species.” Global Change Biology. DOI (öppnas i ny flik)
- 05
Kompletterande fenologiska studier
Lapointe med flera (2009), Kanada, DOI (öppnas i ny flik) · Martinussen med flera (2010), Norge, DOI (öppnas i ny flik) · Mulder, Schaub & Diggle (2026), Alaska, DOI (öppnas i ny flik)
- 06
Kompletterande pollinationsstudier
Brown & McNeil (2009), Kanada, DOI (öppnas i ny flik) · Karst, Antos & Allen (2008), Labrador, DOI (öppnas i ny flik)
- 07
SLU Riksskogstaxeringen – vegetation
Nationella fältobservationer av förekomst och frånvaro, 1995–pågående. Dataset och metadata (öppnas i ny flik)