Metod och källor

Så fungerar habitatkartan

Kartan jämför svenska områden med platser där blåbärsris, lingonris eller hjortron har registrerats i Riksskogstaxeringen. Den visar var marken ger bättre växtförutsättningar jämfört med andra områden.

Kartan visar inte om det finns mogna bär på platsen, hur stor årets skörd är eller när bären mognar.

Öppna kartan för blåbär, lingon och hjortron

Så ska kartan läsas

Kartan visar en rangordning, inte sannolikheten att hitta bär. Blåbär, lingon och hjortron jämförs var för sig.

Relativ rang

99 av 100

Det betyder att området har högre modellpoäng än cirka 99 procent av de svenska områden som har kunnat bedömas för samma art.

Fem färgklasser

Varje färg motsvarar en femtedel av alla rangordnade områden. Den mörkaste färgen visar de 20 procent högst rankade områdena.

Osäkerhet i rutan

Lägre, medel eller högre osäkerhet beskriver hur kompletta källorna är, om modellerna är överens och om området liknar träningsunderlaget. Lägre osäkerhet är inte en garanti för att arten finns i rutan.

Nationell karta som rangordnar förutsättningarna för blåbärsris. — **Blåbär**Mörkare färg betyder högre relativ rang.

Nationell karta som rangordnar förutsättningarna för lingonris. — **Lingon**Mörkare färg betyder högre relativ rang.

Nationell karta som rangordnar förutsättningarna för hjortronplantor. — **Hjortron**Mörkare färg betyder högre relativ rang.

Från inventering till karta

Samma arbetsgång används separat för blåbär, lingon och hjortron. Varje område bedöms på samma nationella rutnät.

Inventeringarna ger observationerna
Riksskogstaxeringen har systematiskt registrerat om arten finns eller saknas vid varje inventeringstillfälle.
Områdets egenskaper sammanfattas
Marktäcke, våtmark, skog, jord och markfuktighet sammanställs runt den rapporterade inventeringsplatsen.
Modellen lär sig återkommande mönster
Modellen jämför platser där arten har registrerats med platser där det saknades.
Hela Sverige rangordnas
Modellen ger varje område på 1 × 1 kilometer i Sverige en poäng. Poängen blir en rang från 1 till 100 bland alla områden som kan bedömas.

Vilket underlag används?

Modellen använder 156 variabler för blåbär och lingon. Hjortronmodellen använder 168 och har extra uppgifter om torvmark. Variablerna beskriver fyra delar av landskapet.

Marktäcke och skogstyp

Bland annat skog, öppen mark, jordbruksmark, vatten, våtmark, tall, gran, lövskog och blandad skog.

Trädskiktets struktur

Uppgifter om krontäckning, trädhöjd, låg vegetation och hur jämnt skogen är uppbyggd.

Jordart och jorddjup

Andelar av bland annat morän, sand, grus, silt, lera, torv och berg, tillsammans med skattat jorddjup.

Skogsvolym och markfuktighet

Skogliga grunddata beskriver variation i virkesvolym och fuktighetsklasser från torr-frisk till fuktig-blöt mark.

Hur gör modellen sin bedömning?

För varje art tränas en separat modell med gradient boosting. Metoden bygger stegvis upp många mindre beslutsträd och kombinerar dem för att hitta samband mellan inventerad förekomst och områdets egenskaper.

Träningsunderlag: 11 694 inventeringstillfällen
Inventeringsår: 2015-2024
Rutnät: 447 940 rutor på 1 × 1 km
Geografisk testning: 5 delar med 50 km-block

Källor

SLU Riksskogstaxeringen
Förekomst eller frånvaro av blåbärsris, lingonris och hjortron.
Öppna datasetet (öppnas i ny flik)
Naturvårdsverkets Nationella marktäckedata
NMD 2023 används i första hand, med NMD 2018 som reserv.
Läs om NMD (öppnas i ny flik)
Sveriges geologiska undersökning
Jordarter, geologiska lager och nationell jorddjupsmodell.
Se geologiska data (öppnas i ny flik)
Skogsstyrelsen
Skogliga grunddata för skogsvolym och markfuktighet.
Se geodata (öppnas i ny flik)

Bakgrundskartan hämtas från OpenFreeMap (öppnas i ny flik) och bygger på kartdata från OpenStreetMap (öppnas i ny flik). Den hjälper användaren att orientera sig men påverkar inte modellens bedömning.

Hur kartan har testats

Testningen mäter om rangordningen håller när hela geografiska områden lämnas utanför träningen.

Geografiskt undanhållna inventeringar

När ett geografiskt område testas har modellen tränats på andra 50 km-block. AUC visar hur ofta modellen rangordnar en inventerad förekomst högre än en inventerad frånvaro. 0,5 motsvarar slumpen och 1,0 en perfekt rangordning.

Resultat från geografiskt undanhållna inventeringar
Art	AUC	Högsta femtedelen
Blåbär	0,659	1,18 × genomsnittet
Lingon	0,721	1,29 × genomsnittet
Hjortron	0,802	2,64 × genomsnittet

Högsta femtedelen jämför andelen inventeringar där arten registrerades i de 20 procent högst rankade områdena med genomsnittet i testunderlaget. Resultaten stödjer jämförelser mellan områden på grov nivå, men räcker inte för att lova fynd i ett visst område på 1 × 1 kilometer.

Ekologisk rimlighetskontroll

Den färdiga rangordningen jämfördes också med habitatmönster som bestämdes före kontrollen. Jämförelsen gäller växtförekomst, inte bärmängd, och användes inte för att justera kartan i efterhand.

Blåbär: Högre rang gick tillsammans med mer skog, mer barrskog och större andel frisk–fuktig mark. Jordbruksmark följde lägre rang.
Lingon: Högre rang gick tillsammans med mer skog och mer tallskog, medan jordbruksmark följde lägre rang. Sambandet med torr–frisk mark skiftade mellan landsdelar och används därför inte som en generell regel.
Hjortron: Högre rang gick tillsammans med mer våtmark, mer fuktig–blöt mark och mer torv. Jordbruksmark följde lägre rang.

Viktiga begränsningar

Modellen beskriver var arten har bättre växtförutsättningar. Flera andra saker avgör om en plats är värd att besöka.

Modellen ser inte årets väder, blomning, bärmängd eller mognad.
Inventeringskoordinaterna har 1 131 meters angiven osäkerhet. Kartan ska därför inte tolkas som en exakt punktprognos.
De statiska kartkällorna motsvarar inte exakt året för varje inventering mellan 2015 och 2024.
Modellen har geografiskt testats mot undanhållna inventeringar, men ännu inte mot en separat framtida fältinventering av de publicerade kartområdena.
Hjortronlagret är experimentellt. Rangordningen av myrar och upplösningen på 1 km har ännu inte jämförts med en separat samling platser där hjortron har dokumenterats.
Kartan säger inget om framkomlighet, markägare, tillträde eller om det är lämpligt att parkera på en plats.

Teknisk begränsning i skogsunderlaget

Skogliga grunddata kan vara skattade med referensytor från Riksskogstaxeringen. Observationerna av blåbärsris, lingonris och hjortron används inte som modellvariabler, men valideringen är därför inte helt oberoende av alla samband mellan källorna.